kollage med små bilder ur livet

När livet blev för tungt för små saker!

December 02, 20253 min read

När livet blev för tungt för små saker och hur jag hittade tillbaka!

Det fanns en tid i livet då jag trodde att styrka handlade om att orka. Att fortsätta. Att bita ihop. Att klara lite till. Men kroppen har en gräns, även om hjärtat och hjärnan försöker ignorera den.

Jag minns hur jag kunde stå och stirra på diskmaskinen. Den behövde bara tömmas. Det tar ett par minuter. Men min kropp skrek:

“Jag orkar inte. Inte ens det här.”

orkar inte plocka ur disk

Det fanns dagar då jag inte ens orkade ta en dusch. Det låter så futtigt när man säger det högt. Men när man är där… då känns det som att bestiga ett berg.

En dag satt jag i bilen utanför Ica, fastklistrad i sätet. Jag skulle bara köpa mjölk. Men det tog 20 minuter innan jag ens orkade ta av bilbältet.

Jag var bara helt… slut.

Min vändpunkt kom inte med vilan utan med något helt annat Jag gjorde nämligen det alla rådde mig till: vilade, gick promenader, försökte stressa mindre, satte gränser.

Det hjälpte absolut, men inte hela vägen.

Jag kände det själv, det saknades något. Jag var som en mobil som aldrig laddade mer än till 12%, hur länge den än satt i väggen.

Helt oväntat en vacker dag, kom pusselbiten jag inte visste att jag saknade: näringen.

näringen

Inte “kostråd”. Inte “ät perfekt”. Utan näring som hjälpte min kropp att återhämta sig på riktigt. Den förändrade allt.

Energin började komma tillbaka. Hjärndimman lättade. Sömnen blev djupare. Nervsystemet lugnade sig. Sakta, sakta började jag känna igen mig själv igen.

Det var som att min kropp äntligen fick det den längtat efter i flera år.

Idag tänker jag:

Tänk om det är näring du saknar också, du som läser och känner igen dig!

Tänk om det inte är du som är slut utan det är din kropp som ropar efter stöd?

Det är en helt annan känsla att börja må bra när man ger kroppen det den faktiskt behöver, inte bara det man tror ska räcka. Kroppen pratar med oss mer än vi tror.

näringsprodukterna

Genom åren har jag lärt mig att kroppen använder fyra språk:

Dopamin – vår gnista

Den som får oss att känna lust, driv, motivation.

När jag började stötta kroppen inifrån kom gnistan sakta tillbaka.

🤍 Oxytocin – vår mjukhet

Näring, beröring, närvaro – allt detta öppnade upp hjärtat igen.

Det gjorde mig snällare, mjukare, tryggare.

🌿 Serotonin – vårt stabila lugn

Dagsljus, rörelse, rutin – men också rätt byggstenar i kroppen.

Serotoninet fick äntligen en chans att fungera igen.

⚠️ Kortisol – vår stoppskylt

Jag lärde mig lyssna. När kroppen fick näring, vila och återhämtning…

då blev kortisolet inte längre en fiende utan en vägvisare.

Jag skriver det här till dig som kanske känner igen dig.

Du som också stirrar på diskmaskinen ibland. Du som är slut fast du sover. Du som glömmer ord, känner dig dimmig, trött, tom. Du som bara vill känna dig som dig själv igen. Du är inte svag. Du är inte lat. Du saknar inte disciplin. Du saknar stöd.

Precis som jag gjorde.

Och du förtjänar att må bra igen, inifrån och ut.

Vill du prata med mig om hur du kan börja må bättre?

Inte prestationsprat. Inte pekpinnar. Inte “du borde”.

Utan ett samtal om:

🌿 vad du behöver

✨ hur du mår

🤍 vilket stöd din kropp ropar efter

💛 om näring kan vara den pusselbiten du saknar

Jag har gått hela vägen, från utmattad till energifylld och trygg i min kropp.

Och jag vill gärna dela med mig av det som hjälp mig att förändra mitt liv.

👉 Här hittar du alla mina kontaktuppgifter:

https://johannaslivsstil.se/kontakt

Skriv till mig om du vill. Jag möter dig där du är med värme, förståelse och riktiga verktyg. ❤️

/ Johanna

johanna folmerz

Back to Blog